onsdag 22 maj 2013

Många gökar

Är det inte väldigt många gökar i skog och mark, just nu.
Ko-ko, ko-ko, ko-ko vart man än vänder sig.
Jag vet inte men det känns som att gökarna har lyckats väl med gökandet de senaste åren.
Och med att parasitera på andra.
Göken ruvar som bekant inte själv, utan överlämnar sina ägg, liksom ungarnas uppfödande, åt andra fåglar.
I förhållande till gökens kroppsstorlek är gökägget ovanligt litet. Till färgen är det mycket varierande och ofta finns en viss överensstämmelse mellan gökäggets färg och färgen hos fosterföräldrarnas ägg.
På Wikipedia läser jag att om boet, som göken valt att lägga sitt ägg i, är "öppet", dvs att värdparet är borta, passar hon på och lägger sitt ägg, hon tar sedan bort ett av värdparets ägg och flyger därifrån.
Ibland verkar gökhanen hjälpa honan vid äggläggningen genom att distrahera värdparet så de inte ska märka att honan är vid boet och lägger sitt ägg.
Olika gökhonor är specialiserade att lägga ägg hos olika fågelarter. Göken måste söka reda på just den fågelarts bo som den är inriktad på. Hon måste även kolla upp att kullen är nylagd, så inte ägget kläcks för sent.
Göken har också koll på andra tättingars bobyggande, så att hon kan lägga sitt eget ägg vid rätt tidpunkt. Skulle hon upptäcka en lämplig värdfamilj men där hon är för sent ute och äggen redan börjat ruvas, kan hon förstöra boet eller äggen för att tvinga värdfåglarna börja om med en ny kull.
Gökungen kläcks snabbt på ca 12 dygn, och knuffar därefter gärna ut de andra äggen och ungdjuren ur boet.
Den snabbväxande gökungen växer ofta om sina fosterföräldrar, som får slita hårt för att mata den omättliga gökungen.
Med den bakgrunden, visst är det lite kluvet när man hör ko-ko, ko-ko?

För övrigt tycker jag...
...att björkpollena varit lindriga i år. Kanske beroende på att jag drack björksaft under en period inför pollensäsongen?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar