Makten tagen på sängen

SVT har – äntligen – riktat strålkastarna mot den svenska stad-land-problematiken. Kobras första stad-land-program såg jag igår på SVT Play. Mycket bra! Ikväll kl 22 är det dags för del två. Titta!

Innan dess. Läs gärna min stad-land-krönika nedan, publicerad i vintras.

Nyköpingsbon och avgående talmannen Per Westerberg intervjuades nyligen i Aftonbladet. Han fick bland annat frågan: Finns det inte roligare ställen att bo på?
 Snärtigt och respektlöst – som engångsföreteelse. Tyvärr är infallsvinkeln regel, inte undantag, när riksmedierna betraktar Sverige.

Sverigedemokraterna fick 13 procent i riksdagsvalet, efter att ha växt kraftigt ute i det som stockholmarna kallar landsorten.

Den politiska och mediala makten i Stockholm verkar tagen på sängen. Trots att politikerna, från vänster till höger, under decennier drivit en urbaniseringspolitik som avfolkar landsbygden i en takt som är snabbast i hela Europa.

Försäkringskassor, skolor, post- och bankkontor, polisstationer, bibliotek, tågstationer, busslinjer, vårdcentraler, distriktssköterskor, lantbruk, stora och små företag... Listan kan göras hur lång som helst på vad den förda politiken orsakat i form av nedlagd service och förlorade arbetstillfällen.

Det mesta har skett i tyst samförstånd mellan politikerna och medierna. Staten har lagt ner eller flyttat sina myndigheter och verksamheter till större städer. Och kommunpolitikerna har hakat på och byggt idrottshallar för jättebelopp i centralorterna, samtidigt som man prutat bort blomlådorna i småorterna.

DEN ENDA SOM TALAT riktigt klarspråk om hur makteliten ser på Sverige är Moderaternas nya affischnamn Anna Kinberg Batra, som på Youtube kan höras säga: ”Stockholmare är smartare än lantisar!”

Riks- och lokalmedierna har för sin del avvecklat eller dragit ner redaktionerna ute i landet och mer eller mindre slutat att berätta om hur verkligheten ser ut och uppfattas ”där ute”.

Så när dimman stoppar flyget i halva Sverige rapporterar Ekot om att planen står stilla på Bromma. Inte att de gör det på Skavsta eller på en massa andra flygplatser.

Ibland lämnar någon reporter huvudstaden för att åka ut i ”spenaten” och kolla läget. Men bilden tecknas av en jäktad gäst som varken har tid eller lust att landa och sätta sig in i problematiken, på riktigt.

Rapporterna utifrån landet genomsyras dessutom ofta av en mer eller mindre subtil von-oben-attityd, som understryker ointresset för livet utanför Stockholms tullar.

Och riksmediernas krönikörer utgår allt som oftast från sina egna tjusiga huvudstadsliv. Häromdagen konstaterade en av Dagens Nyheters kolumnister:

”Alla framstående civilisationer och all mänsklig utveckling har skapats i staden... Visst är en ödslig natur bedövande vacker... Men staden kommer ändå alltid att vara den plats där drömmar förverkligas och innovationer möts.”

I texten står inget om stadens beroende av att landsbygdens folk förser stadsborna med livsmedel, energi, virke, rekreation etcetera. Krönikören och staden är sig själv nog.

VAD FÖRVÄNTAR SIG makten i Stockholm? Att alla som bor utanför tullarna ska vara nöjda med hur landet styrs, sköts och beskrivs? Att vi ska stötta politiken som avvecklar oss och köpa tidningarna som ser ned på oss?

Glöm det. Ju mer avståndet ökar mellan makten och folket, staden och landet desto fler kommer att markera sitt missnöje. Till exempel genom att rösta på Sverigedemokraterna.

Själv kommer jag aldrig att rösta på dem. Men, jag är inte lika förbluffad över deras framgångar som makteliten är. Som man bäddar får man nämligen ligga. 

* * *

VAD PER WESTERBERG svarade? Att han trivs med att bo i Nyköping.

* * *

HUR STOCKHOLMARNA brukar avfärda krönikor som denna? En lantis med mindervärdeskomplex.