Och man känner ibland att man sliter och att man kämpar och att man ligger i, men att man aldrig riktigt kommer i mål. Det är alltid några hinder i vägen, några krön kvar att passera, några fallgropar att undvika...
Om man känner så kan det vara bra att läsa I rörelse av Karin Boye:
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar