Vi gick över till moderata Svenska Dagbladet för några år sen.
Liberala Dagens Nyheter var för pompös, för seg och alltför Alliansvänlig på nyhetsplats.
Jag vill ha opartiskt värderade och presenterade nyheter. Producerade av en redaktion som slår åt både höger och vänster.
Svenskan är bättre på det där, även om det finns undantag. Tidningen är exempelvis pinsamt kärnkraftsvänlig, även på nyhetsplats.
Fast det är ju DN också numera, så kärnkraften spelar ingen roll i valet av morgontidning.
Nåväl. Då och då saknar jag ändå DN.
Närmare bestämt varannan fredag, då den August-prisade författaren Bengt Ohlsson skriver På Stan-krönikor.
Då och då kommer jag på att det är fredag och slinker in och köper DN, med hopp om att få slå mig ner tillsammans med Bengt Ohlsson.
Men varje gång är det Hanna Hellqvists fredag. ”Nästa vecka skriver Bengt Ohlsson på den här sidan”.
Min mor har DN. Varje gång jag är hos henne försöker jag leta upp fredags-DN, men samma visa. ”Hanna Hellqvist är 30 år och gillar långa promenader, mat och sovmorgnar. Nästa vecka skriver Bengt Ohlsson på den här sidan.”
Hanna Hellqvist, ni kanske vet vem hon är?
Hon har, eller möjligen hade, ett tv-program där hon åker omkring och letar efter lyckan. Tillgjort, pubertalt, ointressant.
Tacka vet jag Bengt Ohlsson.
Någon som råkar ha en DN med en Benke-krönika i tidningskorgen?
Jag tar gärna emot.
Bara så att ni vet.
För övrigt fyllde…
…min pigga mor och barnens farmor 80 härom dagen. Vi firade henne med en trerätters på Vägg i vägg i Härnösand. Klassisk lokal, magiskt gott, suverän betjäning. Det finns pärlor där man minst anar det…
söndag 3 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar