Igår var det Mello-final och fullt pådrag i teve men vi var i Tystberga och åt en trerätters och tittade på årets revy Piffiga luffare och det går väl inte att jämföra Friends Arena med Tystberga bygdegård eller riksmediepådraget med SNs recensent Fride Jansson eller yrkesartister med glada amatörer men det spelar ingen roll för jag ångrar inget.
Det gör jag sällan när jag missar Melodifestivalen.
Dessutom vann inte Ace Wilder med Busy doin’ nothing, vilket hon borde ha gjort.
För övrigt tycker jag...
...att Tystberga är ett föredöme när det gäller att hålla liv i livet på landet.
söndag 9 mars 2014
onsdag 5 mars 2014
Lägg ner Fettisdan!
Igår var det fettisdagen och jag hade order om att köpa semlor till familjen.
Slank in på Birgers konditori i Stenkulla på seneftermiddan och hoppades att det skulle finnas sådana där små minisemlor men det fanns förstås bara stora bigga med massor med grädde under hatten och jag tänkte att jag står över de där kaloribomberna och köper bara åt de andra familjemedlemmarna, bara för att i nästa sekund inse att man betraktas som trist och tråkig när man sitter och glor på andra som smäller i sig så grädden stänker på tapeterna.
Så jag köpte en till mig också och smackade förstås i mig den snabbast av alla. Dessutom åt jag lika snabbt upp dotterns halva semla, eftersom hon inte gillar mandelmassa. Men det gör jag...
Och idag umgås jag så förstås med eftertankens kranka blekhet.
Hur kan du ha så usel karaktär? Skäms på dig! Nu får du ju lubba omkring i skogen flera mil för att bli av med de där semlorna...
Fettisdagen, lägg ner den!
För övrigt tycker jag...
...att den godaste mandelmassan är gjord på icke skållade mandlar. Då blir mandelmassan grövre och passar utmärkt till semlor.
Slank in på Birgers konditori i Stenkulla på seneftermiddan och hoppades att det skulle finnas sådana där små minisemlor men det fanns förstås bara stora bigga med massor med grädde under hatten och jag tänkte att jag står över de där kaloribomberna och köper bara åt de andra familjemedlemmarna, bara för att i nästa sekund inse att man betraktas som trist och tråkig när man sitter och glor på andra som smäller i sig så grädden stänker på tapeterna.
Så jag köpte en till mig också och smackade förstås i mig den snabbast av alla. Dessutom åt jag lika snabbt upp dotterns halva semla, eftersom hon inte gillar mandelmassa. Men det gör jag...
Och idag umgås jag så förstås med eftertankens kranka blekhet.
Hur kan du ha så usel karaktär? Skäms på dig! Nu får du ju lubba omkring i skogen flera mil för att bli av med de där semlorna...
Fettisdagen, lägg ner den!
För övrigt tycker jag...
...att den godaste mandelmassan är gjord på icke skållade mandlar. Då blir mandelmassan grövre och passar utmärkt till semlor.
måndag 3 mars 2014
Människan farligaste rovdjuret
I djurparken i Järvsö, Järvzoo, finns en fräsch och intressant utställning – Rovdjurscentret De 5 stora. Det handlar alltså om Sveriges fem stora rovdjur: Varg, björn, lo, järv och – människa.
Nu när Europa står vid randen av en ny stor konflikt kan det vara läge att citera några Järvsö-rader om människan.
Människan är en av de få djurarter, kanske den enda, som har förmågan till medkänsla, även i grupp. Till och med gentemot individer av andra arter. Förmodligen är vi också den enda arten med biologiskt grundad moral och samvete.
Men trots detta, och trots att människan har en ovanligt klen tanduppsättning och dessutom helt saknar klor, får hon anses som oerhört farlig. Människan är i själva verket den absolut farligaste djurarten i världen - både för sig själv och för alla andra djur.
Särskilt i samband med alkohol och extrem religiös eller politisk tro. Revirkonflikter mellan flockarna är vanliga och resulterar regelbundet i allt från slagsmål till världskrig.
Hur mycket tid hon ägnat åt att försöka utrota de andra fyra stora rovdjuren är det ingen som vet. Men ännu mera tid har hon använt till att ta död på exemplar av sin egen art, i flera fall med mycket stor framgång.
Under andra världskriget till exempel, dödade människor tiotals miljoner andra människor, och det bara i Europa.
Under stenåldern använde människorna mest spjut, klubbor och yxor mot varandra, men efterhand förfinades vapnen via pilbågar och gevär till dagens osannolikt ruskiga kärnvapen och kemiska stridsmedel. De senaste åren har flera krig pågått samtidigt någonstans i världen.
Enbart i USA blir någon skjuten var tredje minut, trots att det är fredstid.
Var och varannan vecka avslöjas nya massgravar från massakrer i länder som Bosnien, Kosovo, Rwanda, Sudan eller Tjetjenien. I Sverige har med åren till och med små bråk som att inte bli insläppt på en nattklubb, barn som bråkar i en sandlåda, eller en felparkering slutat med övervåld och människors död.
Människan får nog klassas som den grymmaste av alla jordens arter, detta eftersom hon inte bara nöjer sig med att döda.
Trots svält och sjukdomar ägnar hon häpnadsväckande mycket tid och pengar åt att hitta på tortyrredskap för att förlänga lidandet. När medmänniskan till sist har dödats tar man inte ens tillvara köttet, utan hon bränns upp eller begravs under jord, till glädje bara för maskar och insekter.
Farligast för sig själv, under fredstid, är dock människan när hon åker bil. I Sverige dödas varje år flera hundra människor, och ännu fler skadas svårt i trafikolyckor på våra vägar. Dessutom blir tusentals renar, rådjur, älgar, rävar och många andra djur trafikdödade på samma sätt.
Nu när Europa står vid randen av en ny stor konflikt kan det vara läge att citera några Järvsö-rader om människan.
Människan är en av de få djurarter, kanske den enda, som har förmågan till medkänsla, även i grupp. Till och med gentemot individer av andra arter. Förmodligen är vi också den enda arten med biologiskt grundad moral och samvete.
Men trots detta, och trots att människan har en ovanligt klen tanduppsättning och dessutom helt saknar klor, får hon anses som oerhört farlig. Människan är i själva verket den absolut farligaste djurarten i världen - både för sig själv och för alla andra djur.
Särskilt i samband med alkohol och extrem religiös eller politisk tro. Revirkonflikter mellan flockarna är vanliga och resulterar regelbundet i allt från slagsmål till världskrig.
Hur mycket tid hon ägnat åt att försöka utrota de andra fyra stora rovdjuren är det ingen som vet. Men ännu mera tid har hon använt till att ta död på exemplar av sin egen art, i flera fall med mycket stor framgång.
Under andra världskriget till exempel, dödade människor tiotals miljoner andra människor, och det bara i Europa.
Under stenåldern använde människorna mest spjut, klubbor och yxor mot varandra, men efterhand förfinades vapnen via pilbågar och gevär till dagens osannolikt ruskiga kärnvapen och kemiska stridsmedel. De senaste åren har flera krig pågått samtidigt någonstans i världen.
Enbart i USA blir någon skjuten var tredje minut, trots att det är fredstid.
Var och varannan vecka avslöjas nya massgravar från massakrer i länder som Bosnien, Kosovo, Rwanda, Sudan eller Tjetjenien. I Sverige har med åren till och med små bråk som att inte bli insläppt på en nattklubb, barn som bråkar i en sandlåda, eller en felparkering slutat med övervåld och människors död.
Människan får nog klassas som den grymmaste av alla jordens arter, detta eftersom hon inte bara nöjer sig med att döda.
Trots svält och sjukdomar ägnar hon häpnadsväckande mycket tid och pengar åt att hitta på tortyrredskap för att förlänga lidandet. När medmänniskan till sist har dödats tar man inte ens tillvara köttet, utan hon bränns upp eller begravs under jord, till glädje bara för maskar och insekter.
Farligast för sig själv, under fredstid, är dock människan när hon åker bil. I Sverige dödas varje år flera hundra människor, och ännu fler skadas svårt i trafikolyckor på våra vägar. Dessutom blir tusentals renar, rådjur, älgar, rävar och många andra djur trafikdödade på samma sätt.
torsdag 27 februari 2014
Ja må Di Leva
Ja må Di Leva som såg Thomas på Culturum idag!
Bra tryck i sångerna och mestadels riktigt bra snack mellan låtarna.
Men, varför måste han baka in så mycket fnitter i snacket?
För övrigt håller jag...
...med honom om att livet borde vara mer ljus och kärlek.
Bra tryck i sångerna och mestadels riktigt bra snack mellan låtarna.
Men, varför måste han baka in så mycket fnitter i snacket?
För övrigt håller jag...
...med honom om att livet borde vara mer ljus och kärlek.
onsdag 26 februari 2014
Di Leva i Nyköping igen
En gång för länge sedan när Thomas Di Leva var ung spelade han på Träffen i Nyköping. För nio betalande!
Jag var där och bevakade för lokaltidningen och jag imponerades av att den där annorlunda artisten obekymrat körde på, som om lokalen var full av folk.
Med den mentaliteten förstår man att han blev stor så småningom. Imorgon torsdag kommer han åter till Nyköping och Culturum och då blir vi garanterat fler än nio i publiken!
Själv går jag dit för att jag gillar udda figurer i allmänhet och Di Levas texter i synnerhet.
Ta till exempel den rätt färska Vad är frihet?
Fångar tidsandan rätt bra, eller hur?
Vad Är Frihet?
Så jag ser emellan fingrarna igen
Jag släcker alla lamporna och sen
Kommer alla tusen nålarna
Ja dom säger att det här är bra för oss
Vill du följa eller spikas på ett kors
För dom räknar alla dårarna
Vad är frihet...
Så du sitter fast i bruset varje dag
Och du låtsas att din plats i kön är bra
Snart kan vad som helst förföra dig
Det finns dom som flyger fria i sin bur
Det finns fria som är fångade som djur
När allt blir tyst kan ingen höra dig
Vad är frihet...
Åh jag önskar att du sprang in i mig
Att du sprang rakt in i mig...
För hungern kan spåra mig
Och rädslan kan såra dig
Vad är frihet...
Jag var där och bevakade för lokaltidningen och jag imponerades av att den där annorlunda artisten obekymrat körde på, som om lokalen var full av folk.
Med den mentaliteten förstår man att han blev stor så småningom. Imorgon torsdag kommer han åter till Nyköping och Culturum och då blir vi garanterat fler än nio i publiken!
Själv går jag dit för att jag gillar udda figurer i allmänhet och Di Levas texter i synnerhet.
Ta till exempel den rätt färska Vad är frihet?
Fångar tidsandan rätt bra, eller hur?
Vad Är Frihet?
Så jag ser emellan fingrarna igen
Jag släcker alla lamporna och sen
Kommer alla tusen nålarna
Ja dom säger att det här är bra för oss
Vill du följa eller spikas på ett kors
För dom räknar alla dårarna
Vad är frihet...
Så du sitter fast i bruset varje dag
Och du låtsas att din plats i kön är bra
Snart kan vad som helst förföra dig
Det finns dom som flyger fria i sin bur
Det finns fria som är fångade som djur
När allt blir tyst kan ingen höra dig
Vad är frihet...
Åh jag önskar att du sprang in i mig
Att du sprang rakt in i mig...
För hungern kan spåra mig
Och rädslan kan såra dig
Vad är frihet...
söndag 23 februari 2014
Bra att tagga ner lite!
OS i Sotji är slut och det är synd och skönt på en och samma gång.
Synd att vi inte får se mer Kalla och skönt att vi nu kan tagga ner lite.
För visst blir det lite väl uppskruvat, blågult och enögt ibland?
Minns exempelvis hur vi svenskar hånade Norge när de hade vallningsproblem under några skidtävlingar.
Och nu slår vi svenskar oss för bröstet för att vi tog rekordmånga medaljer i detta vinter-OS, 15 stycken.
Få se nu, hur många medaljer tog Norge?
26 stycken, varav elva guld! Medan Sverige bara tog två guld.
26-15 i medaljer. 11-2 i guld.
Till Norge!
Som sagt, det är nog bra om vi taggar ner lite...
För övrigt tycker jag...
...att det är märkligt att det aldrig är idrottsmannens fel när en svensk fastnar i ett dopingtest. Det är alltid tränarens, läkarens, förbundets eller någon annans fel...
Synd att vi inte får se mer Kalla och skönt att vi nu kan tagga ner lite.
För visst blir det lite väl uppskruvat, blågult och enögt ibland?
Minns exempelvis hur vi svenskar hånade Norge när de hade vallningsproblem under några skidtävlingar.
Och nu slår vi svenskar oss för bröstet för att vi tog rekordmånga medaljer i detta vinter-OS, 15 stycken.
Få se nu, hur många medaljer tog Norge?
26 stycken, varav elva guld! Medan Sverige bara tog två guld.
26-15 i medaljer. 11-2 i guld.
Till Norge!
Som sagt, det är nog bra om vi taggar ner lite...
För övrigt tycker jag...
...att det är märkligt att det aldrig är idrottsmannens fel när en svensk fastnar i ett dopingtest. Det är alltid tränarens, läkarens, förbundets eller någon annans fel...
lördag 15 februari 2014
Tack Norrland för Charlotte Kalla!
Ett par veckor var fjärde år tillåts de plötsligt stå i strålkastarljuset. De lämnar storskogarna, älvdalarna och bergssluttningarna i Tärendo, Tärnaby, Sollefteå, Storuman och allt vad småorterna i Norrlands inland heter och åker skidor så fort och envist och bra att de inte bara skördar medaljer, utan också stakar rätt in i våra hjärtan.
Norrlands inland är i kris med en avfolkning som borde få varenda svensk politiker att lägga pannan i djupa veck. Men nix. Istället förs en låt-gå-politik där flyttströmmarna till framför allt Stockholm ses som en naturlag.
Någon motkraft finns inte sedan centerpartiet lämnade glesbygden åt sitt öde, för att istället fokusera på Stureplan.
De statliga jobben i småstäderna avvecklas följaktligen och flyttas till större städer.
Och Arbetsförmedlingens tf chef Clas Olsson underströk läget genom att säga att "unga människor ska flytta till storstäderna där jobben finns".
Alltför ofta känner man en obehaglig underton att de norrlänningar som bor kvar där uppe är lågbegåvade bidragstagare som borde tvingas söderut fortast möjligt.
Men så kommer vinter-OS och så kommer Charlotte Kalla från Tärendö på den norrbottniska skogstundran och så jublar vi plötsligt över dessa underbara norrlänningar som gång efter gång visar att svenskt stål biter.
Det kanske är bäst att det bor några kvar där uppe i kylan och snön? Så att vi kan fortsätta att heja fram våra svenska skidhjältar? Eller?
För övrigt tycker jag...
...att Charlotte Kalla är en alldeles fantastisk människa med en extraordinär vinnarskalle. Såg ni fradgan i hennes mun strax innan hon stupade efter guldmålgången i stafetten? Sådan fradga brukar man bara se i hästars mungipor när de tagit ut sig ordentligt. Tack för att du finns Kalla! Och tack alla norrlänningar för att ni ger oss så fantastiska skidstunder!
Norrlands inland är i kris med en avfolkning som borde få varenda svensk politiker att lägga pannan i djupa veck. Men nix. Istället förs en låt-gå-politik där flyttströmmarna till framför allt Stockholm ses som en naturlag.
Någon motkraft finns inte sedan centerpartiet lämnade glesbygden åt sitt öde, för att istället fokusera på Stureplan.
De statliga jobben i småstäderna avvecklas följaktligen och flyttas till större städer.
Och Arbetsförmedlingens tf chef Clas Olsson underströk läget genom att säga att "unga människor ska flytta till storstäderna där jobben finns".
Alltför ofta känner man en obehaglig underton att de norrlänningar som bor kvar där uppe är lågbegåvade bidragstagare som borde tvingas söderut fortast möjligt.
Men så kommer vinter-OS och så kommer Charlotte Kalla från Tärendö på den norrbottniska skogstundran och så jublar vi plötsligt över dessa underbara norrlänningar som gång efter gång visar att svenskt stål biter.
Det kanske är bäst att det bor några kvar där uppe i kylan och snön? Så att vi kan fortsätta att heja fram våra svenska skidhjältar? Eller?
För övrigt tycker jag...
...att Charlotte Kalla är en alldeles fantastisk människa med en extraordinär vinnarskalle. Såg ni fradgan i hennes mun strax innan hon stupade efter guldmålgången i stafetten? Sådan fradga brukar man bara se i hästars mungipor när de tagit ut sig ordentligt. Tack för att du finns Kalla! Och tack alla norrlänningar för att ni ger oss så fantastiska skidstunder!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)