Blott Sverige svenska krusbär har

Trädgården dignar av bär och frukter och man borde gå ut och skörda men man suckar bara trött åt alltihop och vänder sig om i soffan och byter ut tidningen mot den Augustpris-belönta Korparna av Tomas Bannerhed.
Men så kommer hustrun och dottern och vill åka ut och bada och plocka blåbär på det där stället du vet bortom Runtuna där man kan göra både ock och man sjasar motvilligt latmasken på flykten och masar sig iväg och så plötsligt upptäcker man där i blåbärsskogen att det här är ju livet och man tar dottern i hand och kastar sig ut i vattnet och simmar runt en stund i den svarta skogssjön och i bilen hem efter att ha druckit saft och ätit hembakta kanelbullar på några stubbar kommer vi överens om att resten av helgen ska vi plocka hallon, vinbär och krusbär och sylta och safta och på min lott faller att plocka krusbär och det gjorde jag igår kväll och det var egentligen inga problem för krusbär är stora och en bunke fyller man på ett litet kick bara man har handskar på, för annars sticker man sig på alla taggar.
Och nu är det söndagsmorgon och nu ska jag koka krusbärssaft så det stänker om det och det ska faktiskt bli riktigt kul. I alla fall att dricka den när den är klar...
Och du vet väl vad Carl Jonas Love Almqvist diktade en gång i tiden?
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?
Vad visa kan Amerika?
Vad Asien? Vad allt Europa?
Jag trotsar öppet allihopa.
Men Skandinavien - det är alla dar!
Blott Sverige svenska krusbär har.

För övrigt tycker jag...
...att jag är värd att ta en paus sen i eftermiddag och titta på OS-finalen i handboll. Heja Sverige!