Jag upptäckte Anna Bergendahl

Det var jag som upptäckte Anna Bergendahl. Långt innan hon klev in i Melodifestivalen. Långt innan hon var med i Idol. Långt innan hon gick rakt genom tv-rutan och in i de svenska vardagsrummen.
   Nyköpings Bert Karlsson. Det är jag det.
   Det var på Slakthusets tioårsjubileum på Culturum 2005 jag hittade Anna Bergendahl. Hon sjöng i ett band som plockats ihop av ett antal ungdomar som brukade repa i Slakthuset.
   Min mellangrabb Nisse spelade gitarr i samma tillfälliga band som Anna sjöng.Nisses eget trashmetalband Traitor saknade en sångare. Efter spelningen på Culturum var jag som en hök på Nisse.
   – Nyp den där tjejen, innan någon annan gör det. Hon är ju skitbra. Bättre sångare får ni aldrig tag i.
   Sa jag.
   – Äsch, Anna Bergendahl är ingen trashmetalbrud. Hon gillar en annan typ av musik.
   Sa Nisse.
   – Då byter ni genre. Ändra stil och spela den musik hon gillar. Hon är helt enkelt skitbra. Om du vill kan jag bli er manager. Världen väntar på oss…
   Sa jag.
   – Lägg av. Du hajar ju ingenting…
   Sa Nisse.
   Hajar jag ingenting? Vem var det som fick sista ordet?
   Just det. Ulf Bertilsson. Nyköpings svar på Bert Karlsson.

   För övrigt anser jag...
   ...att Tennishallen ska byggas upp så fort det bara går. Jag behöver den där motionen. Snart kommer jag inte i brallorna.
   ...att det är tragiskt att Nyköpings politiker stillatigande ser på när staten flyttar all sin verksamhet från Nyköping. Nu senast Länsrätten, Kronofogdemyndigheten och Vattenfalls kundtjänst.
...att det är strålande bra gjort av Nyköpings Hockey och ordföranden Lars Fernqvist att göra ett vinstår på en halv miljon. Grattis förresten till 20-årsjubileet!